1. Tips till NTIs kursuppgifter i Kemi A och B

Läran om ämnen och reaktioner.

En reaktion på “1. Tips till NTIs kursuppgifter i Kemi A och B

  1. joakim.boden Inläggsförfattare

    En fråga från en elev gällande elektronnegativitetsskalan och bindningstyper:

    Om vi tar ett annat exempel H2Se så blir det enligt boken kovalentbindning. Men sen är K2S en jonbindning trots att båda föreningarna är likartade vad gäller elektronkonfiguration i mina ögon.

    Väte har ju en valenselektron, liksom Kalium. Selenium har 6 valenselektroner liksom Svavel. Borde inte dessa två (H2Se och K2S) föreningar bindas på samma sätt? Vad skiljer dem i det avseendet? Är det i dessa fall som elektronegativiteten har betydelse?

    Mitt svar:
    Först kan vi konstatera att det egentligen inte finns något mellan de atomer som bildar molekyler, kan låta konstigt men: Det är ju bara ett tomt mellanrum. Detta mellanrum mellan atomer som attraherar varandra har vi valt att kalla för olika saker. De atomer som i stort sett ger bort sina elektroner bildar ”jonbindning”. De som delar lika på sina elektroner kallas ”kovalenta bindningar” och de som delar olika på sina elektroner kallas för ”polärkovalenta bindningar”. Vanligtvis är det de molekyler där skillnaden mellan hur gärna man vill ha eller ge bort elektroner är stor som bildar jonbindningar inom sig. Sen har man testat sig fram till vilka bindningsenergier de olika atomerna, molekylerna och jonerna har. Läs mer om detta här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektronegativitet

    Så mitt svar på din fråga är att du aldrig kan kolla på enbart en egenskap, ex elektronnegativitet för att avgöra molekylens struktur.

    Som författaren till boken skriver på sidan 77 så är skillnaden på elektronnegativitetsvärdena inte definitiva utan ”övervägande”. Med detta menas att det i de flesta fall är jonbindning om eneg överstiger en skillnad på 1,8. Detta har inte med elektronkonfigurationen att göra, eller hur många elektroner som en atom kan ta upp eller donera. Skilj på förmåga att attrahera elektroner och elektronkonfiguration. Dina exempel:

    I fallet med H2Se så är eneg skillnad 0,3 så den torde vara en kovalent bindningstyp. Kollar vi på molekylen så framgår att så är fallet: http://en.wikipedia.org/wiki/Hydrogen_selenide

    I fallet med K2S så är eneg skillnaden 1,7 vilket hamnar på gränsen mellan vad som är karakteristiskt för kovalent eller jonbindning. Då kan vi inte använda enbart eneg till att komma fram till vilken bindningstyp det är. Kollar vi på molekylens egenskaper så säger den höga smältpunkten och den krisallina strukturen att det är jonbindningar.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Potassium_sulfide

Kommentera